Biodling

Vi sitter ute i den vackra trädgården, bland fruktträd och rosor. Solen värmer oss medan Elisabeth berättar: Jag har alltid drömt om att bli en biodlare. När jag var liten hade min morfar bin. Jag gillar djur i alla dess former, även insekter. Bortsett från att en biodling skapar närhet till djur och natur så resulterar det ju också i en så fin produkt, honungen.

Hur blir man biodlare?, undrar jag. Elisabeth förklarar: man går en kurs. Var du läser kursen beror lite på vilket geografiskt område du tillhör. Jag och min man gick en kurs under våren 2007 i Trelleborg hos en man som, utöver kursverksamheten, föder upp bidrottningar. På kursen lärde vi oss hur man går tillväga för att skapa och sköta en biodling och därefter skaffade vi vårt första bisamhälle med en drottning.

I vårt bisamhälle finns en drottning och ca 50 000 bin. Vi har en kupa med 11 ramar och det är i ramarna bina samlar honung. Kupan köpte vi hos en tillverkare i Sjöbo. Det roliga med att ha ett intresse som biodling är att man träffar många nya människor som man kanske annars inte hade träffat

Hon lyser upp och säger: Det var så spännande första gången som vi skattade honung. Vad innebär det att skatta honung?,frågar jag nyfiket. Uppvuxen i en större stad med storstadslivet inbyggd i ryggmärgen är allt med biodling nytt för mig.

Elisabeth berättar: När ramen är täckt med vax och fylld med honung är den klar och då är det dags att skatta. Du tar bort vaxet med ett speciellt verktyg och sätter ramen i en maskin som kallas för en slunga (se bild.) När du vevar runt ramen i maskinen så slungas honungen ut med hjälp av centrifugalkraften. Efter det så silar du först honungen med en grov sil och därefter en dubbelsil. Färdigtappad honung får stå i ett dygn och så lägger du smörpapper på för att fånga upp eventuell pollen eller annat som kan tänkas vara kvar och som flyter upp till ytan. Sedan häller vi upp honungen i burkar. Honung som inte är rörd är genomskinlig och flytande medan rörd honung har en mer smörlik konsistens.

Är det skillnad på honung och honung? Man lär sig att skilja på honungen efter ett tag, förklarar Elisabeth. I Skåne har vi mest rapshonung. Här i närheten finns en fantastisk flora med mycket kryddväxter och lavendel som präglar smaken. Vår försommarhonung har mycket fruktblom i sig. Vill du att bina ska göra lavendelhonung så sätter du kupan i närheten av lavendel och skattar när perioden är över.

Bina rör sig i en radie på 2 kilometer från kupan. Det som finns inom 2 kilometer använder bin för att göra honung, inflikar en mansröst. Det är Elisabeths man Jan som kommit hem och gör oss sällskap. Trots att biodling från början är Elisabeths stora intresse har även Jan fastnat för charmen med att vara biodlare. Vi skattar cirka 2 gånger per sommar och det blir ungefär 30 kilo honung per kupa och per säsong, berättar han.

Elisabeth fortsätter; charmen är att ha bina i trädgården och titta på dem. Att veta vilken hemlig värld de har och att lära sig mer om den. Bina gör ju en så stor nytta. Utan dem blir det ingen pollinering. Vissa länder har problem med att bina slås ut. Om balansen i naturen inte fungerar så märker man det på bina.

Jag tittar runt i den blomstrande trädgården och tänker på vilken viktig uppgift som bina har. Kan det vara så att parets surrande vänner även hjälpt till att skapa detta paradis?

Nu finns det någonting som heter Urban Beekeeping, berättar Elisabeth. Det innebär att man i större städer, som New York och London, har biodlingar på takterrasser och dylikt i närheten av stadens grönområden. Jag har hört att det i London finns en affär som heter The Hive, en specialaffär för biintresserade.

Vill du hälsa på dem? frågar Elisabeth. Vi reser oss upp och går bort mot kupan. Hon förklarar att när man hanterar bin så måste man ha på sig långärmad tröja, handskar, hatt med slöja och långbyxor nedstoppade i skorna. Allt för att bina inte ska komma innanför klädena och bli trängda så att de tvingas sticka.

Bin förväxlas ofta med getingar. Det är getingarna som sätter sig på läskburkar och sötsakerna. Bina är upptagna med annat och är i regel lite mindre samt lite mer ludna än getingar. Bina sticker bara om de känner sig trängda. Om de sticker så innebär det att de dör och därför använder de det som absolut sista utväg.

Det surrande ljudet blir tydligare och jag är fullständigt lugn. Om du går lugnt och stilla genom deras ut- och inpassage så är det ingen fara sen, förtydligare Elisabeth. Kupan består av 5 lager. Det understa lagret är drottningens hemvist och binas bostad. De övriga 4 lagerna är deras honungsfabrik. Tänk att de små djuren gör allt med sina egna kroppar. De gör honung av nektar, gör vax för att fylla ut boet. Visst är det fascinerande. I ett bisamhälle finns en drottning, arbetsbin och drönare. Jag vet inte riktigt vad drönare gör, men de har någon slags feel-good funktion för att skapa god stämning i kupan, säger Elisabeth och lyfter på locket till kupan.

Innanför ett plexiglas ser jag hur bina arbetar på för fullt. Ett tillsynes organiserat kaos. Det gäller att de trivs, berättar Elisabeth. Tycker de att kupan är för liten eller om de är missnöjda med drottningen försöker de att föda upp en ny drottning så att de kan lämna kupan med henne. Under juni månad är det störst risk att de svärmar. Det hände oss en gång. 30 000 bin som lämnade kupan och flög i en klunga upp i trädet där borta. Men sedan kom de tillbaka.

Ljudet av bin som arbetar är ljudet av sommar och jag kan inte tänka mig att bina skulle ha det bättre än de har det hos Elisabeth och Jan. Innan det är dags för mig att åka så får jag en burk med gyllene honung. Honung från bina som jag just har träffat. Det är en stor upplevelse för mig som storstadsbo att få vara så nära naturen egen honungsfabrik. Jag hoppas att fler får möjlighet att få insikt i binas fascinerande liv och leverne.

Stort tack Elisabeth och Jan för att jag och läsarna fick ta del av ert biodlarintresse och för en superb lunch!

Må väl!